Ibland blir man bara så irriterad. Att saker och ting inte bara kan rulla på liksom? Tydligen inte verkar det som. Jag som trodde att allting var klart här och så stöper hela projektet på något så banalt som biljetter. Det trodde jag aldrig skulle hända. Att det skulle strula till sig med dem. Men vissa gånger verkar det som man har allting mot sig. Någon kosmisk kraft har tydligen bestämt sig för att sätta käppar i hjulen för alla mina strävanden. Det här har fått mig att omvärdera hela min verklighetsuppfattning. Från och med nu är jag fatalist. Allting är förutbestämt sedan urminnes tider även till synes banala saker. Jag vet det nu. Det är särskilt tydligt i ljuset att jag några gånger har klarat av till synes sett omöjliga saker tack vare en helt osannolik tur. Sådant som inte händer av sig själv bara. Det måste vara så allt ligger till.